Eftermiddagsverksamhetens betydelse ökar i och med att andelen barn i verksamheten stadigt ökar. Samtidigt präglas verksamheten av stora regionala skillnader som berör både barnens deltagande i morgon- och eftermiddagsverksamheten, personalens behörighetsgrad, arbetsförhållanden och gruppstorlek.
Sydkustens landskapsförbund r.f. publicerade 4.12.2020 en kartläggning över morgon- och eftermiddagsverksamheten på svenska. I kartläggningen har man fokuserat främst på personalen, arbetsförhållanden, behörighetsgrad och synen på det egna jobbet samt verksamheten i gruppen. I kartläggningen framkommer också hur mycket morgon- och eftermiddagsverksamheten används i Svenskfinland och bl.a. vad den kostar för familjerna i de olika kommunerna. Resultaten har jämförts med motsvarande kartläggning som Sydkusten gjorde för fyra år sedan.
Ökande intresse för eftis
Morgon- och eftermiddagsverksamheten – eftis - har idag en etablerad och viktig roll i samhället. Antalet och andelen barn som deltar i verksamheten har ökat för varje år. I hela Finland deltar idag 60% av barnen i åk 1 och 32% av barnen i åk 2 i eftis. Av de svenskspråkiga barnen deltar hela 78% av barnen i åk 1 och 61% av barnen i åk 2 i eftis. Detta utgör tillsammans 69% av alla barn i åk 1–2 i de svenskspråkiga skolorna.
Kommunala och regionala skillnader finns och vi kan även se en skillnad på deltagande i städer kontra glesbygd. En annan trend som framkommer är att enheterna är färre och större.
Skillnader i personalens behörighetsgrad
Då majoriteten av de svenskspråkiga eftisarna tidigare upprätthölls av tredje sektorn och församlingarna har trenden nu ändrat. Andelen kommunala eftisar har blivit lika stor. Personalens behörighetsgrad ligger på samma nivå som för fyra år sedan (68%).
Kartläggningen visar dock på skillnader i behörighetsgraden både mellan regionerna och upprätthållarna. Behovet av och intresse för fortbildning har blivit betydligt större men det kan vara svårt för ledarna för morgon- och eftermiddagsverksamheten att delta. Det saknas fortfarande systematik och struktur för hur fortbildningen sköts.
Osäkra arbetsförhållanden
Arbetet görs ofta på deltid trots att många gärna skulle arbeta heltid för att få full lön. Arbetet präglas även av andra osäkerhetsfaktorer för den anställda såsom tidsbundna anställningar (40%) och obetald ledighet under skollov.
Resultaten visar bland annat att arbetsförhållandena har förbättrats en aning under de senaste åren, men skillnaderna är marginella. En kvalitativ och långsiktig verksamhet är svår att bygga upp. Även yrkets status och arbetets uppskattning borde stärkas.
Samarbetet mellan eftis och skola
Det finns ett klart behov av att öka kontakten och samarbetet mellan eftis och skola. Samverkan fungerar på många håll bra och eftis är en naturlig del av skolan och kollegiet.
Kartläggningen visar dock att samarbetet inte nämnvärt förbättrats under de senaste åren och att det finns utvecklingsbehov. Det har blivit vanligare att eftis fungerar i skolans utrymmen. Stora variationer och skillnader i verksamhetsutrymmenas lämplighet och ändamålsenlighet finns ändå.
Den färska rapporten presenterades virtuellt av utvecklingschef Monica Martens-Seppelin och utbildningsplanerare Matias Österberg fredagen den 4 december. Silja Borgarsdóttir Sandelin, ordförande för Sydkustens landskapsförbund, inledde webbinariet och rapporten kommenterades av Pia Sundell från Barnavårdsföreningen, Helena Pulkkinen från Folkhälsan och Anne Lindholm från Borgå stad.
Mera information:
Monica Martens-Seppelin
utvecklingschef
+358 50 330 8234
monica.martens-seppelin(at)sydkusten.fi